lördag 22 maj 2010

Trondheim

Tack till Trondheim Vandrerhjem som gav oss husrum för 2 nätter, rena sängkläder, mjuka handdukar, varma duschar och dubbla frukostbuféer! TACK!



















Tvärtom
I Trondheim, Norges historiska huvudstad, fick vi uppleva motsatsen. Tidigare, under cykelprojektets aktiva dagar, har vi flertalet gånger frågat oss Var är skyltningen för cyklisten? I Trondheim förundras vi över den välplacerade och tydliga cykelskyltningen. Istället frågar vi oss Var är cykelvägarna?
Vi rullade in i Trondheim via finfina gång- och cykelvägar. I Trondheim har vi cyklat på trottoarer, bilvägar, enkelriktade gator (det är förbjudet att cykla mot enkelriktat...), gågator och hamnområdets kajer. Känslan från cykeldagarna i Oslos spindelnät av bilvägar, tågspår, kullerstenar och trottoarer smög sig, så smått, tillbaka.

Östersund har också finfina cykelskyltar.














Den största utmaningen hittills?
Cykeläventyrets upplevelseinsamling har nått sitt slut. Och familjen ska resa från Trondheim till Stockholm - med tåg.
Trondheim - Östersund
Med NSB (Noregs Statsbaner), där cykeln får följa med på tåget - läs mer här.
Inga problem! Vi hängde upp cyklarna i samma anda som gentlemannen hänger upp damens röda kappa.


















Östersund - Stockholm
Med SJ (Statens Järnvägar), där det inte går att hitta information om cykelns vara eller inte vara på tågen. Det vi kan läsa oss till är att cykeln ska kunna tas med på tåget under sommaren 2010 - läs mer här.
Vi ringde till SJ:s Kundservice för att få mer information. 2 vidarekopplingar och många minuter senare fick vi följande besked.
"Ni får ta med er så mycket handbagage ni själva kan bära. Och ert bagage får ej skada eller smutsa ner övrigt bagage. Det är konduktören på tåget som har sista ordet - om han/hon låter er åka med eller inte. Har ni tur möter ni en vänlig konduktör..."
Vi köpte varsin biljett hos SJ - det fick bära eller brista!

Natten innan "den stora tågresardagen" drömdes det drömmar om tågtakräcken för cyklar, låga och mörka tunnlar och klättring utanpå ett SJ-tåg, i full fart och vindstyrka, för att rädda cyklarna...

Vi kämpade med gröna sopsäckar, tejp, verktyg och god packningsteknik för att uppfylla beskedet från SJ:s Kundtjänst.














Hur det gick?
Pärlan och Bappelibupp, våra två cyklar, fick förarhytten!
De vill säga - vi mötte en vänlig konduktör. En oerhört vänlig och tillmötesgående konduktör. Tack, tack, tusen tack!

Svettig, glad och tacksam.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar